Workshops

Arrangörer: Heidi Niva (Helsingin yliopisto), Tarja Heinonen (Kotus), Anton Granvik (Helsingin yliopisto) sekä Konstruktiokielioppipiiri (Helsingin yliopisto)

Workshopprogram (kommer att uppdateras)

Beskrivning av workshop

Inom ramen för konstruktionsgrammatik har kreativitet nyligen undersökts i ett flertal studier och samlingsverk (se Hoffmann & Turner 2025; Vartiainen & Säily (red.) 2025; Hartman & Ungerer 2023; Bergs & Kompa 2020; Goldberg 2019). Denna forskning har inriktat sig i synnerhet på syntaktiska strukturer och ordbildning. Förklaringar till nya eller ovanliga meningsstrukturer och fyndiga ordkombinationer har sökts både i människans kognitiva mekanismer och i språkanvändningens sociala natur. Samtidigt har man funderat över vad grammatisk kreativitet egentligen betyder rent begreppsmässigt och hur den förhåller sig till exempelvis produktivitet och konventionalisering. Man har till exempel gjort en åtskillnad mellan så kallad F-kreativitet (fast kreativitet) och E-kreativitet (utvidgad kreativitet) (Bergs 2019; ursprungligen Sampson 2019).

F-kreativitet avser språklig kreativitet där nya uttryck skapas enligt befintliga språkmönster, medan E-kreativitet bryter mot och därmed utvidgar de konventioner som språkgemenskapen anser möjliga. F-kreativitet kan alltså ses som konventionell kreativitet, medan E-kreativiteten överskrider dessa konventioner. Ett exempel på det förstnämnda kan vara det nya ordet mummue ’mommokollektiv’, som Institutet för de inhemska språken presenterar som ett av sina ordval för 2025. Ett annat exempel kunde vara pinkero ’pink lonkero, dvs. long drink’? Strukturen koska + N (En mennyt elokuviin koska sade ’Jag gick inte på bio för regn), som förekommer i informellt språkbruk representerar kanske snarare E-kreativitet – eller gör den det? Vilken typ av kreativitet är det frågan om i uttryck där talaren (o)medvetet tänjer på gränserna för det intuitivt ’korrekta’, till exempel med ovanlig rektion som i mulla särkee päähän ’jag har ont till huvudet (i st för i huvudet’?

Att leka med språk och till exempel skönlitterärt språkbruk som överskrider gränserna för det som är möjligt är ett givetvis ett gammalt fenomen. Att kombinera kreativitet med grammatik och språkanvändning i allmänhet är i sig inte något nytt, och det är inte heller begränsat till en specifik språkvetenskaplig referensram: många studier som handlar om språkinlärning eller språkförändring har ofta på något sätt koppling till människans förmåga att använda språk på ett innovativt sätt. Kan man fortfarande göra nya och intressanta iakttagelser om förhållandet mellan kreativitet och grammatik?

Vi efterlyser forskare som är intresserade av kreativitet och grammatik för vår workshop, oberoende av teoretisk bakgrund eller forskningsspråk. I workshopen undersöker vi kreativitet genom bl a följande frågor:

• Vad är grammatisk kreativitet rent konceptuellt?
• Vad definierar kreativitet?
• Var går gränsen mellan produktivitet och kreativitet å ena sidan, och kreativitet och konventionalitet å andra sidan?
• Är syntaktiska och lexikala innovationer olika till sin natur?
• Är kreativ grammatik en avsiktlig handling från språkanvändarens sida, eller kan den också vara oavsiktlig?
• Är upplevelsen av grammatisk kreativitet gemensam för hela språkgemenskapen?
• Vilka metoder och material kan användas för att undersöka kreativitet i relation till grammatik?

Andra perspektiv på grammatik och kreativitet är också välkomna.

Källförteckning

Bergs, Alexander 2019: What, if anything, is linguistic creativity? Gestalt Theory 41:2, 173–183.

Bergs, Alexander & Kompa, Nikola 2020: Creativity within and outside the linguistic system. Cognitive Semiotics 13:1, 1–21.

Goldberg, Adele 2019: Explain me this: Creativity, competition, and the partial productivity of constructions. Princeton: Princeton University Press.

Hartmann, Stefan & Ungerer, Tobias 2024: Attack of the snowclones: A corpus-based analysis of extravagant formulaic patterns. Journal of Linguistics 60:3, 599–634.

Hoffmann, Thomas & Turner, Mark 2025: Creative Construction Grammar. Elements in Cognitive Linguistics. Cambridge: Cambridge University Press.

Sampson, Geoffrey 2016: Two ideas of creativity. Martin Hinton (toim.) Evidence. Experiment and argument in linguistics and philosophy of language, 15–26. Bern: Peter Lang.

Vartiainen, Turo & Säily, Tanja (toim.) 2025: Constructional approaches to creativity and productivity in English. Special Issue 2. English Language & Linguistics. Vol. 29: 2.

Arrangörer: Saila Järvinen, Aino Koivisto, Ilona Lindh och Linda Nurmi (HU)

Workshopprogram (abstrakt kommer att uppdateras)

• Ida Henritius: Referointi henkilökuvauksen keinona elämäkerrassa
• Saila Järvinen: Sanomatonta sanoittamassa: toteutumattoman puheen esitys arkikerronnassa
• Ilona Lindh: Kieltenvälinen puheen rekontekstualisointi kerronnallisessa tietokirjallisuudessa
• Linda Nurmi & Aino Koivisto: Puheen esityksen multimodaalisuus Raija Siekkisen tuotannossa
• Pekka Posio: Referoinnista evaluointiin: suoran esityksen muodot ja funktiot puhutussa espanjassa
• Milla Uusitupa: ”Ne o paljo parempia ku oma kyläläiset” – vieraalla äänellä esitetyt kannanotot murrehaastatteluaineistossa

Beskrivning av workshop

De språkliga formerna och funktionerna av återgivning av tal, skrift och tanke har länge intresserat språkforskare. Återgivning av tal har undersökts både i talat och skrivet språk och har även varit en mötesplats för lingvistik, litteraturforskning och stilistik (Leech & Short 2007 [1981]; se även Koivisto & Nykänen 2013; Tiittula & Nuolijärvi 2013). Fenomenet genomsyrar språkbruket och kan belysa till exempel diskursiva, interaktionella, grammatiska och semantiska frågor. Forskning om återgivning av tal, tanke och skrift kan öppna perspektiv på olika material: till exempel samtalsdata, skön- och facklitteratur, sakprosa, bloggar, sociala medier och journalistiska texter i text- och ljudformat.

Sedan 1990-talet har den finländska forskningen om återgivning av tal främst fokuserat på textuella och pragmatiska aspekter. Bruket och funktionerna av återgivning av tal har undersökts i olika texttyper, såsom journalistiska texter (Haapanen 2017), skoltexter (Paldanius 2019), reseberättelser (Lindh 2021) och facklitteratur (Vitikka 2023). Intresset har också kommit att fokusera på förhållandet mellan olika typer av talåtergivning och deras narrativa betydelser (Peltola 2023; Järvinen 2025; Nurmi 2025). Angreppssätten är mångsidiga: till exempel interaktionslingvistiska, systemisk-funktionella, kognitiva, sociolingvistiska, diskursanalytiska och andraspråksperspektiv, med metoder från bland annat textforskning och samtalsanalys.

20 år efter antologin Referointi ja moniäänisyys (Haakana & Kalliokoski 2005) undersöker vi hur den finländska forskningen om talåtergivning och polyfoni ser ut på 2020-talet. Vi inbjuder alla som är intresserade av återgivning av tal, skrift och tanke att presentera sin forskning, som kan behandla temat i olika språk, teoretiska perspektiv och material. Fokus kan vara till exempel hänvisningar till andra texter eller samtal, polyfoni i diskurs, former och funktioner för återgivning av tal i narrativ eller rekontekstualisering av tidigare diskurs i talat, tecknat eller skrivet språk.

Workshopen består av 15–20 minuter långa presentationer och en avslutande diskussion. Arbetsspråket är finska, men presentationer kan även hållas på svenska eller engelska.

Referenser

Haakana, Markku & Kalliokoski, Jyrki (toim.) 2005: Referointi ja moniäänisyys. Tietolipas 206. Helsinki: SKS.

Haapanen, Lauri 2017: Quoting practices in written journalism. Helsinki: Helsingin yliopisto.

Järvinen, Saila 2025: Dramaattinen suora esitys käsitteistyksenä ja kerrontana. Dissertationes Universitatis Helsingiensis 425/2025. Helsinki: Helsingin yliopisto.

Koivisto, Aino & Nykänen, Elise (toim.) 2013: Dialogi kaunokirjallisuudessa. Tietolipas 242. Helsinki: SKS.

Leech, Geoffrey N. & Short, Michael H. 2007 [1981]: Style in fiction. A linguistic introduction to English fictional prose. 2., uudistettu painos. London: Longman.

Lindh, Ilona 2021: Matkasta kertomus. Kielen ja kerronnan keinot omakohtaisessa matkakertomuksessa. Helsinki: Helsingin yliopisto.

Nurmi, Linda 2025: Vapaa suora esitys ja puheäänen ruumiillistuminen Marguerite Durasin romaanissa Les Yeux bleus cheveux noirs. – Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti Avain 22 (4), s. 24–41.

Paldanius, Hilkka 2019: Selostuksesta tulkintoihin: aineistojen esittäminen lukiolaisten historian esseissä. – Virittäjä 123, s. 347–372.

Peltola, Rea 2023: Verbalizing animal inner speech. – Journal of Pragmatics 2017, s. 109–122.

Tiittula, Liisa & Nuolijärvi, Pirkko (toim.) 2013: Puheen illuusio suomenkielisessä kaunokirjallisuudessa. Helsinki: SKS.

Vitikka, Elina 2023: Referointi rajatyönä. Virheellisten terveysväitteiden kumoaminen tietokirjallisuudessa. – Sananjalka 65, s. 173–195.

Arrangörer: Jaana Kolu (Östra Finlands universitet) & Susanna Hakulinen Bernard (Tammerfors universitet)

Workshopprogram (abstrakt öppnas från den här länken)

• Jaana Kolu & Susanna Hakulinen-Bernard: Kort introduktion & Minoritetsspråkstalarnas emotioner kring minoritets- och majoritetsspråk i Sverige
• M. Kwiatkowski, A. Henning & J. Stenberg-Sirén (Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet): När språket väcker skam: Språkliga affekter i det tvåspråkiga Finland
• Essi Rahja, Maria Frick (Oulun yliopisto), Chimaobi Onwukwe (Abia State University) & Floro Cubelo (Oulun ammattikorkeakoulu): “If I make a mistake then I would feel like everybody would laugh” – Suomi toisena kielenä ja kielihäpeä hoitoalan työpaikoilla
• Saara Naapila (Turun yliopisto): Puheahdistus ja puheen sujuvuus monikielisillä puhujilla Suomessa
• Melina Bister (Itä-Suomen yliopisto): Ruotsinkielisyyttä kuvaava affektiivinen kirjoittelu Joensuussa ilmestyneessä Karjalatar-lehdessä 1870- ja 1880-luvuilla
• Eeva Förbom (Åbo Akademi): Kieli, trauma ja identiteetti – neksusanalyysi kahden sotalapsen kielellisistä elämäkerroista
• Oona Helistö (Tampereen yliopisto): Syntaktisia vaikuttimia affektin taustalla
• Idastiina Valtasalmi (Tampereen yliopisto): Syrjimätön kieli: Erityis-sananalun merkitykset ihmistarkoitteisissa ilmauksissa
• Vilma Wacklin, Juuli Vallinen & Liisa Mustanoja (Tampereen yliopisto): Tunteet ja asenteet näkövammaisten aikuisten ja kaupunkiluotsien välisessä vuorovaikutuksessa
• Slutdiskussion

Beskrivning av workshop

Workshoppen kommer att behandla emotioner relaterade till språk och språkliga upplevelser samt deras (upplevda) inverkan på språkbruket.

I sin bok Emotions and Multilingualism (2005) påpekar Aneta Pavlenko att flerspråkiga personer upplever känslor på olika sätt beroende på vilket språk de uttrycks på. Till exempel fungerar det första språket ofta som ”känslospråk”, medan senare språk kan associeras med mer rationella eller institutionella sammanhang (skola, arbetslivet). Språk fungerar som en emotionell resurs och med hjälp av språk konstrueras identiteter.

Här presenterar vi några exempel på möjliga workshopteman, men vi välkomnar alla typer av presentationsförslag som är kopplade till relationen mellan känslor, språk och språkliga erfarenheter.

Språkliga biografier, narrativ och språkporträtt (Busch 2012, 2015, 2017) kan användas för att belysa individers uttryck för känslor och känslomässiga band till olika språk och flerspråkighet. Känslor är ofta kopplade till specifika språkliga erfarenheter och attityder i omgivningen som har effekter på individens språkanvändning och identitet (Busch 2015, 2017; Kolu, under tryckning; Kolu & Hakulinen & Bernard, under förberedelse).

Begreppet språklig biografi avser individers redogörelser för sina erfarenheter av sina språkliga repertoarer, medan narrativ hänvisar här till individuella språkliga berättelser som talare använder för att göra sina liv och handlingar begripliga och för att utvärdera sina emotionella upplevelser.

Denna workshop kommer bland annat att behandla följande frågor:

Vilka typer av känslor uttrycks och associeras med olika språk och språkliga varieteter?
Vilka typer av språkrelaterade upplevelser och attityder till omgivningen associerar talarna med sina känslor gentemot olika språk och språkliga varieteter?
Hur har de emotionella upplevelserna i narrativen eventuellt påverkat talarnas språkanvändning och attityder till olika språk och språkliga varieteter?

Workshoppen kommer att behandla till exempel två minoritetsgrupper, sverigefinnar och tornedalingar, och deras språkliga erfarenheter, narrativ och känslor gentemot sina språk. Workshoppen kommer att presentera forskningsresultat från ett projekt (2022–2026) där 100 sverigefinska och tornedalska språkbiografier samlats in genom intervjuer. Äldre sverigefinnar och meänkielitalare uttrycker starka känslomässiga band till sitt minoritetsspråk. Å andra sidan förknippar de minoritetsspråk med upplevelser av skam, stigmatisering och utanförskap (Kolu 2023, 2024, Kolu & Hakulinen-Bernard, under arbete).

Yngre generationer förknippar huvudsakligen positiva känslor för sitt minoritetsspråk och flerspråkighet, medan vissa av dem också rapporterar om negativa erfarenheter, t.ex., mobbning i skolan.

Dessutom har vi undersökt minoritetsspråkstalarnas känslor kopplade till deras erfarenheter av att lära sig majoritetsspråket, svenska. I synnerhet uttryckte den äldre generationen, som flyttade till Sverige med sina familjer som barn, att de hade upplevt känslor av skam och förnedring i samband med att lära sig svenska vid en tidpunkt då Sverige inte erbjöd någon särskild undervisning i svenska för invandrare.

Forskningsämnen som kan diskuteras i workshoppen kan till exempel vara:

• Känslor och flerspråkighet/minoritetsspråk, t.ex. känslor förknippade med språkval
• Känslor förknippade med olika språk, språkliga varieteter och språkliga erfarenheter
• Känslor och språkinlärning
• Uttryck för känslor i olika språk
• Affektiv språkanvändning
• Diskriminerande/jämställt språk
• Kraftuttryck, tabuord

Referenser  

Brännmark, T., & Toropainen, O. (2025). Emotions towards two national minority languages in Sweden: Insights from language heritage communities. European Journal of Applied Linguistics, 13(1), 92–118. 

Busch, B. (2012). The linguistic repertoire revisited. Applied Linguistics 33(5), 503–23. 

Busch, B. (2018). The language portrait in multilingualism research: Theoretical and 
methodological considerations. Working Papers in Urban Language & Literacies 236, 2–13. 

Busch, B. (2017). Expanding the Notion of the Linguistic Repertoire: On the Concept of 
Spracherleben—The Lived Experience of Language. Applied Linguistics 38(3), 340–358. 

Busch, B. (2018). The language portrait in multilingualism research: Theoretical and 
methodological considerations. Working Papers in Urban Language & Literacies 236, 2–13. 

Kolu, J. (2023). Det ska få höras och synas – meänkieli i uppsving. Teoksessa: Tommaso, M. & Salö, L (toim.) Sveriges nationella minoritetsspråk – nya språkpolitiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 123–155. 

Kolu, J. (2024). ”Är jag bara på låtsas?” – ummikkos reflektioner kring meänkieli och Tornedalsidentitet. Teoksessa: Jansson, D; Melander, I; Westberg, G. & Yassin Falk, D. (toim.) Svenskans beskrivning 38. Örebro: Örebro universitet, 48–68.   

Kolu, J. (tulossa). ”Ränderna går aldrig ur” – identitetspositioneringar i sverigefinnars, finlandssvenskars och tornedalingars språkliga biografier i Sverige. Teoksessa: Kosunen, R. Lepistö, K; Ohtamaa, M.; Risto E. & Rossi, P. (toim.) Svenskan i Finland 21. Uleåborg: Uleåborgs universitet. 

Kolu, J. (painossa).”Suomi, suomi, suomi – se on jääny”. Ruotsinsuomalaisten kokemuksia vähemmistökielen säilymisestä perheiden kielielämäkertojen valossa. Teoksessa: Grönstrand, H & Jaakkola, M. (toim.) Suomenkielisyyden kulttuurit Ruotsissa 2025. 

Arrangörer: Sonja Dahlgren, Sami Honkasalo, Seppo Kittilä & Chingduang Yurayong (HU)

Workshopprogram (abstrakt öppnas från den här länken)

• Introduktion till workshopen
• Sonja Dahlgren (HU): Sodan puheet
• Sami Honkasalo, Seppo Kittilä & Chingduang Yurayong (HU): Kieli, valta ja propaganda: pohdintoja diskursiivisista keinoista vallan rakentamisessa
• Richard Kerbs (HU): Encoding agency and perspective in Sgaw Karen news reporting on the Myanmar conflict
• Hanna Laitinen (HU): Huomioita Ruotsin, Suomen ja Naton yhteistyöstä ennen maiden liittymistä Natoon
• Max Wahlström (HU): ”Vetoamme teihin, Vladimir Vladimirovič” – Kirjeitä vallalle sosiaalisen median aikakaudella
• Slutdiskussion

Beskrivning av workshop

I workshopen undersöker vi de språkliga medel som används vid maktutövning. Språk, maktutövning och auktoritet är kopplade till varandra och framträder tydligt i till exempel krigstida nyheter, propaganda och politisk manipulation. I krissituationer betonas användningen av ett skarpt språk. Propaganda har också studerats i relation till kriget i Ukraina (studier av till exempel Mats Bergman, Helsingfors universitet). Förutom propaganda vill vi fokusera på vilken typ av språkanvändning som förekommer på olika nivåer i andra akuta krissituationer. Vilka språkliga drag har motiverande tal som uppmuntrar rädda unga män att rusa in i strid där de kan dö? Och vilken typ av fonetik och prosodi producerar en autokrat som enbart genom att hänvisa till ett säkerhetshot får sina undersåtar att lyda hens order? Än mer intressant är om dessa medel skiljer sig från varandra i till exempel demokratier och auktoritära kulturer. I sin studie av centralasiatiska språk noterade Yurayong m. fl. (2025) att till exempel frekvensadverb (t.ex. alltid; aldrig) kan användas som verktyg för makt och auktoritet i diskurs.

På den konceptuella (eller filosofiska) nivån tycks dock västerländska (demokratiska) kulturer betona frihetens betydelse så starkt att den till och med har lånats in i fiktionen (Sagan om ringen, Braveheart, etc.). Temat tycks vara en direkt fortsättning från antiken, som även har gett världslitteraturen exempel på uppmaningar till medborgarna att gå i krig – oftast för att bevara självständigheten. Atenaren Demosthenes’ språkbruk i hans filippiska tal syftar till att förmå medborgarna att gå i krig mot den framväxande supermakten Makedonien genom lexikal manipulation: 

”När, atenare, kommer ni att vidta nödvändiga åtgärder? Vad väntar ni på? Tills ni är tvungna, antar jag. – – – För min del anser jag att det för ett fritt folk inte kan finnas något större tvång än skam över sin ställning. – – – Kan det finnas någon mer häpnadsväckande nyhet än att en makedonier triumferar över atenarna och avgör Hellas öde?” (Första filippiska talet, 4.10; svensk översättning från engelska med Google Translate).

Demosthenes vädjar till åhörarnas känsla av skam och lyfter även explicit fram ett i krigstider viktigt begrepp: frihet, och risken att förlora den om man inte agerar i tid. Liknande tongångar kan även skönjas i den europeiska samhällsdebatten gällande det bredare hot som Ryssland utgör i samband med ett slut på kriget i Ukraina och, i ett mer historiskt perspektiv, i Hitlers tal. Även i Hitlers erinran om Versaillesfreden förekommer samma skamretorik. 

“Roskaväen häpäiseminä ja kivittäminä Saksan valtuutetut laahattiin kuin vangit – – – voittajien tuomioistuimen eteen. Ja siellä heidät pakotettiin – – – hyväksymään häpeällisin alistuminen ja riistäminen, mitä milloinkaan on tapahtunut”  

(”De tyska delegaterna, förödmjukade och stenade av pöbeln, släpades som fångar … inför segrarnas domstol. Och där tvingades de … att acceptera den mest skamliga underkastelse och exploatering som någonsin ägt rum.” (Svensk översättning från finska med Google Translate). 

Intressant nog har översättaren i det finska citatet också tagit sig friheten att ändra de ursprungliga passiva verben till agentparticip och översatt orden mer drastiskt än i originaltexten, så att känslan av skam förstärks (ursprungligen beschimpfen ’förolämpa, skälla ut, anklaga’; översatt ’skämma ut’; Lindblom 2000: 97–98). Propaganda involverar ofta manipulativ språkanvändning med lexikala medel, men det finns också andra språkmässiga sätt att påverka, såsom topikalisering eller upprepning; t.ex. Churchill ”…we shall fight on the beaches, we shall fight on the landing grounds, we shall fight in the fields and in the streets, we shall fight in the hills; we shall never surrender…”).

Vi välkomnar bidrag som undersöker fenomenet utifrån alla språkliga områden: ordförråd, morfosyntax, fonologi (fonetik), semantik/pragmatik, diskurs. Möjliga ämnen kan bland annat vara:

• Hur syns manipulativt språk  
• i politiken, mellan könen och/eller i den finländska/europeiska krigsdebatten? 
• Finns det en hierarki mellan ämnesnivåerna, även om de ofta klumpas ihop? I den Ukrainapositiva nyhetsbevakningen i finska medier är det till exempel ingen som strävar efter makt, även om det kan handla om försök att påverka. 
• Finns det skillnader i språkanvändning mellan demokratiska och icke-demokratiska aktörer? 
• Hur återspeglas manipulativt språk på olika språknivåer (t.ex. prosodi, ordförråd, morfosyntax, pragmatik)? 
• Hur syns manipulation m.m. i litteratur eller översättningar? 

Referenser 

Lindblom, Katri. 2000. Kääntäminen, ideologia ja kääntämisen ideologia: kuinka Hitler vastaa Rooseveltille suomeksi? Magisteravhandling, Tammerfors universitet. 

Yurayong, Chingduang, Sami Honkasalo & Seppo Kittilä. 2025 Frequency adverbs and authority of knowledge in Altaic languages of Central Asia. Proceedings of the 17th Seoul International Altaistic Conference. Seoul: The Altaic Society of Korea. 79–114. 

Arrangörer: Leena Kolehmainen & Tiina Onikki-Rantajääskö (HU)

Workshopprogram (abstrakt öppnas från den här länken)

• Workshoparrangörer: Workshopöppning
• Familjens språkpolitik
  • Tuulia Suvanto: Äidinmaito vai avain? Kieli-ideologiat ja metaforat baskin ylläpitämiseen liittyvissä kampanjoissa
  • Polina Vorobeva: The becoming of family language policy: tracing transformations of language ideologies and identities through the mothers’ perezhivaniya
• Språkutbildningspolitik
  • Satu Koistinen: Kielellinen ja kulttuurinen moninaisuus perusopetuksen vieraan kielen opetussuunnitelmassa
  • Hanna Lantto: ”Todistusvalinnassa huomioidaan harvoin lyhyitä kieliä, joten niiden kirjoittaminen olisi yhtä tyhjän kanssa” – Abiturienttien näkemyksiä todistusvalinnan vaikutuksista vieraiden kielten opiskeluun
  • Ilja Moshnikov: Karjalaksi opettamisesta Itä-Suomen yliopistossa: opetussuunnitelmasta ruohonjuuritason kielenkäyttöön
  • Leena Kolehmainen, Philipp Krämer & Ulrike Vogl: Yliopistot kielikoulutuspoliittisina toimijoina: vieraat kielet tiedeorganisaatioiden talousmittareiden viitekehyksessä
• Institutionell språkpolitik
  • Paula Heikkinen: Kielipolitiikkaa ja välittämisen tiloja ‒ yksikielisen seurakunnan monikielinen arki
• Språkens roll i samhället
  • Niko Tynnyrinen: Karjalan kielen institutionaalisen tuen edistysaskeleet ja niiden vastaanotto
  • Lotta Jalava: Vähemmistökielipolitiikan ideologioita ja periaatteita Suomessa ja kansainvälisesti
  • Jan Lindström: Hållbar svenska – kestävää ruotsia?
  • Tiina Onikki-Rantajääskö: Mitä suomen kielen selvityksen jälkeen?
• Hannele Dufva ja Pirkko Nuolijärvi: Kommentarer och diskussion

Beskrivning av workshop

Språkpolitik avser i bred bemärkelse den planering och de åtgärder som vidtas av olika aktörer på mikro-, meso- och makronivå och som påverkar språk, deras status och användning inom olika områden i samhället. För individer och familjer innebär språkpolitik ofta tysta överenskommelser som påverkar användningen av olika språk på gräsrotsnivå. Utanför den privata sfären genomförs åtgärderna av olika aktörer inom offentlig förvaltning, utbildning och arbetsplatser, och de kan antingen främja eller hindra individers språkliga rättigheter, lika deltagande och tillgänglighet, kulturell och ekonomisk hållbarhet samt demokratin i samhället.

Workshopens syfte är att möjliggöra ett utbyte av expertis med olika perspektiv på den aktuella språksituationen och språkpolitiken i Finland. Vilka problem finns på olika nivåer och inom olika delområden av språkpolitiken? Hur löser man dessa problem och vem ska göra det? Vilka gemensamma mål har de olika parterna, och vilka potentiella konflikter finns i samhället?

Workshopen syftar till att främja dialogen mellan forskare inom inhemska och främmande språk. Den kommer att täcka viktiga områden inom språkpolitiken, inklusive språkplanering, språkundervisningspolitik, översättningspolitik, språkliga åtgärder inom institutioner och arbetslivet samt minoritetsspråk och utrotningshotade språk.

Presentationerna kan hållas på finska, svenska, engelska, eller annat språk vid behov.

Programmet består av a) forskarföredrag om olika aspekter av språkpolitik och olika språk och b) avslutande kommentarer från inbjudna forskare.